hey!

Blir lite smått less när man tänker på livet.
vad livet går ut på.
Tänker man efter så går det ju ut på att jobba hela livet.
Man får kämpa livet ut, tills man dör.
och då menar jag inte bara jobb som du kanske tänker just nu.
kärlek kan vara jobbigt, kärlek kan få en att må mkt dåligt.
depretion som många har tar kål på en.
Jag menar, alla har ju haft sina problem.
men varför är det så?
För man lider ju. hur kan man då säga att man älskar att leva typ?
Även om man är miljonär så mår man ju inte bättre för det.
man kämpar för att vara omtyckt, man kämpar för att få ha vänner,pengar, ja allt..
Suck vad tråkigt!


Jag försöker att göra allt för att hålla ihop min ekonomi, det är inte så himla lätt.
Vissa kan få det att värka bus enkelt, men 3000 plus dessans 2000 är inte så mkt
för två personer att leva på.
Sen blir folk förvånad att amn inte har några pengar i början av månaden.
Men det är ju mkt som betalas varje månad.
och vissa kanske tänker att jag skaffade en till hund kanske var lite dumt.
Men det tycker inte jag, jag unnar mig själv att vara lycklig på det sättet, hundarna gör mig glad och dom får mig att vilja kliva upp varje sketna dag.
jag klarar mig ganska bra i månaden om man tänker efter.
Jag petalar försäkringar,hundmat,kattmat,kattsand , mat till oss och cigg.
Då kanske man inte ska klaga om man klarar det.
men jag kanske inte har råd att göra saker, hitta på saker så ofta.



Händer i midsommar då?
Själv så vet jag inte vad vi ska göra.
har inga pengar, så man kan ju inte köpa nå öl helle, jo jag har 120 kr:P haha
Jag är rik :D:D
haha
jag vill grilla, dricka lite bärs och umgås med trevligt folk.
men hur ska man ha råd med allt?
jag är ju bara ett jävla socfall som vissa kanske ser på det.



jag försöker se bra ut för min bror.
han ser det som en självklarhet att man har pengar,
och att man ska snåla om man inte har så mkt, men jag snålar så mkt jag kan..
jag vill inte värka fattig framför han helle, även fasst han vet att jag är det.
jag skämms när jag blive tvungen att lånat pengar av han.
han får ju alltid tillbaka dom, ALLTID
Men ja, jag fattar inte bara..

I min familj har vi svårt att visa kännslor för varandra
det har bara blive så.
jag kan inte prata om någon allvarligt med någon i min familj, lite tragiskt tycker jag..
Ena skrattar åt en bara, och den andra är full förjämnan när han är ledig:/
Mår jag dåligt elr om jag har bekymmer så pratar jag ju inte med dom.
jag vill kuna ha min familj att prata med, ha dom som stöd i livet.
jag är ju minst av alla i familjen,
och söker fortfarande uppmärksamhet och bekräftelse av att dom tycker om mig.

jag är fortfarande liten, har inte vuxe inombords sen mamma dog.
jag behöver fortfarande hjälp.
Depretionen bromsar mig jämt, den tar över mitt liv.
mina tankar lyder att jag inte klarar av något.
Jag kan bara inte jobba.
Jag orkar inte tänka på framtiden.
just nu ser framtiden inge bra ut,
men tyvär kan jag inte göra något åt saken då jag inte vill.
Jag vill INGET alls!

jaja nu ska jag göra lite nytta kanske..

hare bra.

och zorry att jag bara skriver skit hela tin...